Uti vår hage

Bockrot, Pimpinella saxifraga, tillhör gruppen flockblommiga örter. Den är vanlig på torra ängsbackar, betesmarker och i vägkanter.

Roten är lång och går djupt ner i marken. Den har en brännande smak och användes för som slemlösande och magstärkande medicin. Fröna och bladen kan användas som krydda.

Vill man odla den finns frön att tillgå i handeln.

Tistelfjärilen, Cynthia cardui, är en invandrande art i vårt land. Under våren flyger den norrut från medelhavsområdet. En del kommer så långt som till oss i skandinavien men de klarar inte av att övervintra på våra breddgrader. Tistelfjärilen påträffas på alla kontinenter förutom i Sydamerika.

Den lägger sina ägg på tistlar och nässlor. Larven spinner in sig och lever mellan värdväxtens blad. Fjärilen är färdigutvecklad och flyger på sensommaren.

Slåtterfibblan, Hypochoeris maculata, är lätt att känna igen eftersom bladrosetten nere vid marken knappast går att förväxla med någon annan växt. De stora och ofta fläckiga bladen är tryckta mot marken. Bladnerven är grov och rödaktig. Blomman är gul och större än hos de flesta andra fibblor.

Slåtterfibblan är relativt vanlig på torra och öppna marker som ängar, hagar och glesa skogar. Den anses vara en bra indikatorart för marker med högt naturvärde.