Tistelfjäril

Tistelfjärilen, Cynthia cardui, är en invandrande art i vårt land. Under våren flyger den norrut från medelhavsområdet. En del kommer så långt som till oss i skandinavien men de klarar inte av att övervintra på våra breddgrader. Tistelfjärilen påträffas på alla kontinenter förutom i Sydamerika.

Den lägger sina ägg på tistlar och nässlor. Larven spinner in sig och lever mellan värdväxtens blad. Fjärilen är färdigutvecklad och flyger på sensommaren.


Tistelfjärilen är vackert mönstrad även på undersidan.

Guldbaggar

Guldbaggen är inte bara ett filmpris utan även en levande insekt. Det finns tre arter av guldbaggar i Sverige. De är vackert metallglänsande skalbaggar som man ofta kan se i blomställningar.

Guldbaggen letar inte nektar som t.ex fjärilar och humlor gör utan äter pollen och delar av själva blomman. När den känner sig hotad sprutar den (liksom Bärfisen) ut ett illaluktande ämne.


Jag tror det här är den Olivgröna guldbaggen, Potosia cuprea, som är på besök.

Citronfjäril

Citronfjärilen, Gonepteryx rhamni, känner de flesta igen. Helt ljusgul borsett från en liten orange fläck på varje vinge. Man kan se Citronfjärilen hela sommaren eftersom den övervintrar som färdig insekt och vaknar på våren.

Lite intressant är att man aldrig kan ta en bild på dem med vingarna utfällda. Jag tror jag har hört en förklaring till varför de fäller upp vingarna när de sätter sig på något men jag har glömt bort orsaken.

Larven är grön med en vit rand på sidan. En nyhet för mig är att larven tydligen uteslutet verkar livnära sig på busken Brakved. Jag har ansett Brakved vara ett "ogräs" eftersom sly poppar upp överallt på tomten. Nu när jag vet att fjärilarna drar nytta av det får jag nog välja ut några buskar som ska få stå kvar.


På den här Väddknoppen finns nog inte mycket nektar. Kanske ska återkomma om några dagar?

Påfågelöga

Påfågelöga, Inachis io, är nog den dagfjäril som är mest utmärkande och lättast att känna igen. De är däremot svåra att fotografera har jag märkt. Jag hade ett himla problem att få dem att sitta still och de verkar ha en större tendens att fly än andra fjärilar.

Påfågelöga lägger sina ägg på brännässlor vilket är lite dumt. Jag vill gärna ha fjärilarna i trädgården men jag jobbar samtidigt hårt med att utrota brännässlorna. Jag får kanske komma på en kompromiss. Larven som kläcks är taggig och svart med vita prickar.

Påfågelögats teckning på vingarna (ögonen) anses ha en avskräckande effekt på fåglar. Vingarnas undersida är i stället svarta vilket ger ett bra kamoflage när de övervintrar och fäller upp sina vingar.


Påfågelöga sägs dras till röda och blå blommor vilket nog kan stämma eftersom jag oftast sett dem på Ängsvädd och Rödklint.

Humlebagge

Den här lurviga och mysiga baggen är en regelbunden gäst ute vid sommarstugan. Den har det passande namnet Humlebagge, Trichius fasciatus, och både påminner om en humla till utseendet och faktiskt låter som en humla när den flyger.

Trots sina likheter med humlan är de inte alls nära släktingar. I stället tillhör Humlebaggen gruppen bladhorningar och är därför släkt med bl.a. Snytbaggen. Till skillnad från Snytbaggen, som är ett avskytt skadedjur, gillar den pollen och är inte alls intresserad av att äta granplanteringar. Speciellt förtjust verkar vår Humlebagge vara i pollen från Prästkragarna eftersom det är där man oftast hittar honom.





Här var det gott om mumsiga pollen!

RSS 2.0